På banan igen

Huu vad länge sedan det var jag skrev någonting här, jag är nere i en rejäl svacka, jag har tappat flytet totalt. Den största anledningen är att jag jobbar 8h om dagen och när man kommer hem så tar föräldralivet över. Men jag har även tappat suget, inte känt att jag har haft något speciellt att dela med mig av.

Uppenbarligen så är jag i alla fall inte ensam om att ha “skrivkramp”, min kära vän Öz beskrev bara för någon vecka sedan liknande syndrom och jag vet att det är många fler därute som tampas med att hitta suget. Något som imponerar på mig är alla “proffs” bloggare (Blondin Bella m.fl.) som lyckas hålla skrivandet uppe dag efter dag efter dag, hur?

Men det mest lustiga med allt det här är att jag försöker förklara mig för er varför jag inte har skrivit på så länge. Ett behov att behöva klargöra för alla andra att man har ett liv, en familj och en vardag som kantas av andra ting än en blogg och dess inlägg, friskt?

Enough with that. Livet rullar på, här i öarnas stad, och min son fyllde 3 månader i onsdags vilket är helt ofattbart. Tiden springer iväg och det dröjer väl inte länge tills han  kommer hem med första tjejen eller vill ha en moppe. Mina döttrar är mer vilda än tama nuförtiden, de springer runt i lägenheten och krockar, spräcker läppar och slår ut tänder men det är ingenting som får dem att tänka till och dra ner på tempot inte, nej då, full rulle från att ögonen har gått upp tills de stängs på kvällen och så ska det väl vara antar jag…

Idag ska ungarna iväg på kalas, jag gillar kalas, om man inte håller i dem själv. Kalas ger föräldrarna kvalitets tid vilket är mycket viktigt. Undrar vad jag, Anna och Oscar ska hitta på. Baka kanske, min dotter Wilma berättade för mig att det inte alls var så svårt, de hade bakat på dagis och det ända man behövde var socker, ägg och deg. Det lät inte alls svårt…