Någon gång mellan åldern 4 och 5 år så får barnen en helt annan syn på ord som bajs, kiss, snopp, snippa (det kvinnliga könet, i vår familj i alla fall), prut, fis etc. etc. Mina döttrar har snappat upp detta nu och tycker att det är JÄTTE roligt att skrika bajskorv osv. Igår t.ex. så sa den ena efter maten “-Tack för maten i snippan!” och efter det skanderade andra, ståendes på toaletten, “Maten i snippan!” “Maten i snippan”.
Något som mina döttrar också är bra på är att skrika högt när man är t.ex. på Maxi Stormarknad; “PAPPA, JAG FÉSTE!” “PAPPA, JAG MÈ” skriker den andra efteråt.
Men mina döttrar är långt ifrån ensamma, för några månader sedan så var min sambos kusin, som också är 4 år, ute i familjens trädgård och lekte. Ute på vägen kom en fisförnäm dam gåendes med hennes man, då springer min sambos kusin fram till staketet och skriker “HEJ, BAJSKÅÅRV!”. Damen i fråga blir så förnärmad att hon går upp till kusinens hus och ringer på dörren. När pappan öppnar så säger hon “Vet du om att din sån kallade mig bajskorv?”, pappan svarar “Nu råkar det vara så att min son är i den åldern!” och smäller igen dörren framför “damen”.
Det jag vill komma till är att det många gånger kan kännas pinsamt, och folk kan många gånger känna sig förolämpade att bli kallad för bajskorv, men ett barn är bara ett barn som just vid det tillfället råkar vara i den åldern.
1 kommentarer:
Gapskratt=)
Skicka en kommentar